Boksortiment

Denna bok handlar om akademisk undervisning i 1600- och 1700-talets Sverige. Föreläsningsanteckningar som studenterna lämnat efter sig ger kunskap om föreläsandets vardagliga praktik: om dikterande, kopiering, kompletterande undervisningsformer, offentlig och privat undervisning och om latin och svenska som undervisningsspråk.

Hösten 1799 skrev Esaias Tegnér (1782–1846) in sig vid Lunds universitet. I juni 1802 disputerade han vid den filosofiska fakulteten. Ett halvår senare blev han docent i estetik. Sin förmåga att skriva latin och behandla ämnen inom forngrekisk litteratur hade han också visat prov på, och 1810 utnämndes han till regius professor i grekiska.

I vilka ord och termer beskrev man samhället och makten i 1600- och 1700-talets Sverige? Vad menade man med begreppen politik, stat och folk, med folk och medborgare, med frihet och rent av demokrati? Och i vilka ord uttrycktes dessa begrepp? Författaren gör en begreppshistorisk undersökning av hur Sverige utvecklades från en stat av undersåtar, indelade i fyra stånd, mot en nationalstat bestående

Gunnar Mascoll Silfverstolpe (1893-1942) var konsthistoriker och överintendent vid Kungl. Husgerådskammaren. Men han var också poet, översättare och litteraturkritiker i Sveriges då största dagstidning, Stockholms-Tidningen. Han skrev engagerat och insiktsfullt om Ekelund, Lagerkvist och Edith Södergran, Edfelt, Ekelöf och många andra. Den hotade idyllen behandlar både Silfverstolpes lyrik - från

Fanns det en hövisk kultur i det medeltida Norden? Med utgångspunkt från skriftliga källor och bevarade konsthistoriska föremål görs här ett försök att kartlägga ett förhållandevis okänt och mindre ofta uppmärksammat område inom den nordiska konst- och kulturhistorien. Undersökningen omfattar tiden från 1100-talets mitt till 1500-talets början, och behandlar såväl profana konst- och bruksföremål s

Den nordiska arkeologin - historia och tolkningar försöker klarlägga hur den nordiska antikvarianismen och den senare arkeologiska forskningen har tolkat sitt forntida material från 1600-talet till idag. Den teoretiska basen ar Gadamers hermeneutik och begrepp hos Bourdieu och Fleck. Tre faktorer har styrt tolkningarna: arkeologins vetenskapliga och politiska drivkrafter, den arkeologiska forsknin

Den nordiska arkeologin - historia och tolkningar försöker klarlägga hur den nordiska antikvarianismen och den senare arkeologiska forskningen har tolkat sitt forntida material från 1600-talet till idag. Den teoretiska basen ar Gadamers hermeneutik och begrepp hos Bourdieu och Fleck. Tre faktorer har styrt tolkningarna: arkeologins vetenskapliga och politiska drivkrafter, den arkeologiska forsknin